Publicerat 18 november 2021 av Senia Johansson
Se upp med växtfusk!
Fusk med växtingredienser i produkter som kosttillskott blir allt vanligare och det kan utföras på olika sätt. När det sker utan ont uppsåt kan det handla om den mänskliga faktorn, som när fel växt har samlats in eller en oavsiktlig felmärkning i produktionen. Tyvärr är dock växtfusket oftast ekonomiskt motiverat, där man medvetet blandar ut med andra substanser, eller att växtingrediensen inte finns med alls.
Förfalskade växtingredienser
Det förekommer att pulveriserad gurkmeja (Curcuma longa) som säljs i de lokala örtbutikerna på landsbygden i Indien eller Bangladesh är förfalskade med gula färgämnen – av vilka några är gjorda med bly – eller majs- eller tapiokastärkelse. I Europa eller Nordamerika verkar huvudproblemet vara substitution med andra arter av gurkmeja (Curcuma spp.), eller användningen av syntetisk curcumin eller curcuminoider.
Publicerade data indikerar att de flesta förfalskningarna sker vid skörd och när man bearbetar ingredienserna. Men det betyder inte att det inte finns tillverkare av färdiga produkter som avsiktligt förvanskar växtingredienser.
Orsaker till att förfalskningar ökar
Frestelsen att förfalska växtingredienser intensifieras vid plötsliga ökningar i efterfrågan, tillgångsbrist, kraftiga och oväntade prisökningar eller ökad konkurrens. Även bristande statlig tillsyn och fraktförseningar ökar frestelsen att förfalska ingredienser.
Till och med bristen på lämpliga testmetoder eller lämpliga analytiska markörer kan öka attraktionskraften att förfalska, vilket var fallet med afrikansk mango/ dikaträd (Irvingia gabonensis) och larvsvamp (Ophiocordyceps sinensis, eng: cordyseps).
Med tanke på hur COVID-19 har påverkat försörjningskedjan, finns det anledning att misstänka att det kan ske en ökning av förfalskade växtingredienser.
Förfalskade växtingredienser
Att kontrollera
Det är en god idé att noggrant övervaka ingredienser som har “extraordinära ökningar i försäljningen”
Växter att ha koll på
Det är därför en god idé att noggrant övervaka ingredienser som har “extraordinära ökningar i försäljningen” på grund av COVID-19. Det inkluderar växter som fläder (Sambucus nigra subsp. nigra och Sambucus nigra subsp. canadensis), solhattssläktet (Echinacea spp.) och indisk ginseng (Withania somnifera (ashwagandha)).
Andra växtingredienser som är värda att kontrollera är svamp (lion’s mane, reishi, och cordyceps), kinesisk vedel (Astragalus membranaceus och A. mongholicus), ginkgoextrakt (Ginkgo biloba), och bärextrakt som blåbär (Vaccinium myrtillus) och amerikanskt tranbär (Vaccinium macrocarpon).
I takt med att Ayurvedas popularitet har ökat, så har också förfalskningen av dess bästsäljande växter ökat, inte minst för gurkmeja, indisk ginseng och indiskt rökelseträd (Boswellia serrata).
Ginkgo
Ginkgo biloba är en växt som utsätts för förfalskning. Orsaken är att ökad konkurrens har pressat företag att begära allt lägre priser, som i sin tur har uppmuntrat oseriösa aktörer till att späda ut ginkgoextrakt med främmande flavonoider, exempelvis med bladextrakt från japanska sophora / pagodträd (Sophora japonica, syn. Styphnolobium japonicum).
Det har gått så långt att det har blivit ganska svårt att få tag på äkta ginkgobladextrakt på marknaden och de företag som säljer kvalitetsextrakt befinner sig i ett stort underläge, eftersom de har svårt att sälja sina produkter när det samtidigt finns “Ginkgo” produkter som har lägre pris än andra.
Sågpalmetto
Man har upptäckt förfinade förfalskningar av sågpalmetto där man använt ingredienser som härrör från animaliskt fett. I dessa fall har man dessutom manipulerat ingrediensen att efterlikna fettsyrasammansättningen av äkta sågpalmetto-extrakt (Serenoa repens). Syftet med manipuleringen är att undvika att nuvarande analysmetoder identifierar den manipulerade ingrediensen. Det här kan vara ett tecken på att det finns fler växtingredienser som förfalskats och som inte har upptäckts vid tester.
Låga koncentrationer
I nyligen genomförda studier där man analyserat kommersiella växtbaserade kosttillskott har man rapporterat om låga koncentrationer av den märkta ingrediensen.
Vissa tillverkare sänker kostnaderna genom att sälja överdrivet utspädda ingredienser, där man blandat ut växtextrakt med extra mycket hjälpämnen. Produkterna ger i dessa fall inte vad konsumenten förväntar sig baserat på informationen på etiketten.
Tyvärr är denna typ av förfalskning inte alltid lätt att upptäcka, eftersom vissa produkter helt enkelt innehåller en mycket utspädd ingrediens, eller bara ett lågkvalitativt extrakt.
Extraktdoping
Det förekommer även fall där leverantörer har “dopat” sina växtextrakt med enstaka substanser, antingen syntetiserade eller naturligt framställda, för att öka styrkan hos extrakten.
Exempel på extraktdoping är att man tillsatt;
- ellaginsyra till granatäppleextrakt
- curcumin till gurkmejaextrakt
- C-vitamin till acerola (Malpighia spp.), baobab (Adansonia digitata) och andra C-vitaminrika extrakt
- koffein till extrakt av Cola nitida (bitterkola) och Paullinia cupana (guarana)
Spetsade kosttillskott
Det har förekommit att importerade kosttillskott som bland annat sålts via internet har varit spetsade med läkemedelssubstanser som inte har angivits i ingrediensföreteckningen. De fall som rapporterats i Sverige rör till exempel lustpreparat och bantningsmedel. Lustpreparaten har spetsats med substanser som ingår i potensmedlen Viagra, Cialis och Levitra (sildenafil, tadalafil respektive vardenafil). Bantningsmedel har rapporterats innehålla efedrin och psuedoefedrin, som klassificerats som läkemedelssubstanser.
Beroende på innehåll och övrigt kostintag kan det finnas potentiella säkerhetsproblem med den här typen av ingredienser.
Exklusivt på Kunskapsbanken
CatchWell Informed är din egen kunskapsportal. I Kunskapsbanken har vi samlat information, kunskap och inspiration som hjälper dig att följa reglerna och att göra rätt från början. Logga in och se våra informationsfilmer, ta del av våra vägledningar, läs svaren på vanliga frågor, fördjupa din kunskap i din egen takt, när det passar dig.
ny guide i kunskapsbanken
Att sälja kosttillskott i andra EU-länder
Eftersom det pratas alldeles för lite om den nya lagen om ömsesidigt erkännande och fri rörlighet av kosttillskott har jag sammanställt 36 frågor och svar i en ny guide “Att sälja kosttillskott i andra EU-länder -Vad innebär ömsesidigt erkännande och hur använder jag mig av det?” Guiden finns att ladda ner för medlemmar i Kunskapsbanken. I guiden finns även mer information om EU-kommissionens yttrande och vilka de nationella reglerna var som stoppade det grekiska kosttillskottet.
Publikationer
Samtliga publikationer som finns på Kunskapsbanken kan laddas ner som pdf:er.
Frågor & Svar
Q&A om kosttillskott och växtbaserade läkemedel,
Informationsfilmer
Korta informationsfilmer för att ge en grundläggande förståelse för området.