Artikel
Får du säga vad du vill? Yttrandefrihet och reklam i praktiken
Av Senia Johansson
Publicerat 14 februari 2025
Får du säga vad du vill? Yttrandefrihet och reklam i praktiken
Yttrandefrihet är en av våra mest grundläggande rättigheter. Men när det kommer till att marknadsföra produkter och tjänster finns strikta regler att följa. Hur kan företag navigera mellan dessa två världar, speciellt när det handlar om hälsopåståenden? Låt oss utforska de juridiska ramarna för att förstå hur företag kan kommunicera effektivt och lagligt.
I Sverige skyddas yttrandefriheten av grundlagen, vilket ger varje individ frihet att uttrycka tankar, känslor och åsikter. Men när det gäller marknadsföring finns specifika lagar som sätter gränser för hur denna frihet kan användas i kommersiella syften.
Marknadsföringslagen (2008:486), Läkemedelslagen (2015:315) och Närings- och hälsopåståendeförordningen (EG nr 1924/2006) är exempel på regler som styr hur företag får marknadsföra sina produkter och tjänster. Marknadsföring innefattar all kommunikation från företaget – både före, under och efter en försäljning – och omfattar mer än bara traditionell reklam. För att dessa regler ska gälla måste kommunikationens syfte och innehåll vara kommersiellt, det vill säga kopplat till företagets verksamhet, varor eller tjänster.
Kommersiella meddelanden och yttrandefrihet
Yttrandefriheten skyddar icke-kommersiell information, som exempelvis redaktionella texter i tidningar. Men om en text både har ett kommersiellt syfte och innehåll, gäller istället lagar om märkning och marknadsföring – som Marknadsföringslagen, Läkemedelslagen och Närings- och hälsopåståendeförordningen.
Gränsen mellan kommersiell och icke-kommersiell information är inte alltid tydlig. Vetenskapliga studier och redaktionella texter ses normalt som icke-kommersiella, men om de kopplas till en specifik produkt kan de ändå räknas som marknadsföring.
Exempel på kommersiella meddelanden
Exempel på kommersiella meddelanden:
- Information på produktförpackningar, i form av text eller bild.
- Information i samband med försäljning, till exempel på webbplatser, i fysisk butik, eller muntliga meddelanden.
- Marknadsföring, reklam och annonser som berör produkter eller produktgrupper.
- Generiska kampanjer för hela livsmedelskategorier.
- Restaurangmenyer med information om specifika rätter eller ingredienser.
Muntlig information, webbplatser och sociala medier
All reklam och marknadsföring, även muntlig produktinformation, räknas som kommersiella meddelanden om syftet är att sälja till konsumenter. Om ett sådant meddelande nämner hälsoeffekter av ett kosttillskott, omfattas det av Närings- och hälsopåståendeförordningen. Påståenden om medicinska effekter regleras däremot av Läkemedelslagen.
Samma regler gäller även på sociala medier och vid föreläsningar eller utbildningar. Om ett företag anlitar någon att marknadsföra sina produkter på sociala medier, är företaget ansvarigt för att det som kommuniceras i dessa kanaler följer gällande lagstiftning. Förordningen om hälsopåståenden tillämpas också i sådana situationer, då konsumenten kan förknippa det framförda påståendet med en viss produkt, även om produkten inte direkt sägs ha den egenskap som påstås.
Exempelvis, om en webbplats som säljer omega-3-produkter citerar vetenskapliga artiklar om omega-3-fettsyror, räknas det som ett hälsopåstående och därmed som ett kommersiellt meddelande. På samma sätt, om en webbplats nämner att en ingrediens, som omega-3, traditionellt använts i folkmedicin, kan det betraktas som ett hälsopåstående eller till och med ett otillåtet medicinskt påstående.
Personliga berättelser
Det är viktigt att komma ihåg att reglerna även gäller när en annons utformas som en berättelse om hur specifika individer har upplevt positiva effekter av att använda ett livsmedel eller kosttillskott. I sådana berättelser måste all information om livsmedlets hälsoeffekter följa närings- och hälsopåståendeförordningen. Påståendena får inte vara medicinska eller på annat sätt vilseledande.
Information till läkare och hälsopersonal
Förordningen reglerar kommersiella meddelanden om livsmedel som säljs till slutkonsumenter, men det är viktigt att komma ihåg att alla led fram till konsumenten kan behöva följa förordningens krav. Detta inkluderar även kommersiellt material som företag distribuerar till läkare och annan hälsopersonal. Detta bekräftades av EU-domstolen i mål C-19/15 den 14 december 2014.
Källor: Marknadsföringslagen, Läkemedelslagen, Närings-och hälsopåståendeförordningen, Mål C-19/15.
Vill du också få vårt nyhetsbrev?
Konsultera med CatchWell om kosttillskott och växtbaserade läkemedel...
- När du behöver rådgivning och utbildning
- När du tar in nya produkter i sortimentet
- När du ska utvärdera dokumentation
- När du är osäker på hur produkten klassificeras
- När du vill göra påståenden om produkten
- När du behöver säkerställa att märkningen är korrekt
- När du vill kontrollera att marknadsföringen är korrekt
- När du ska besvara skriverlser från myndigheter
