Artikel
Granskning av hälsopåståenden: Ny rapport från EU!
Av Senia Johansson
Publicerat 8 november 2024
Granskning av hälsopåståenden: Ny rapport från EU!
I en tid då vi som konsumenter ställs inför en mängd olika livsmedelsprodukter är det viktigt att kunna lita på informationen som ges om näring och hälsa. För att säkerställa detta har EU infört regler kring hur livsmedel får marknadsföras, särskilt när det gäller påståenden om deras näringsinnehåll och hälsorelaterade effekter.
Den nyligen publicerade genomföranderapporten om förordning (EG) nr 1924/2006 belyser hur dessa regler tillämpas i praktiken. I rapporten, som är en del av Europaparlamentets resolution från den 18 januari 2024, diskuteras effektiviteten av förordningen och dess påverkan på konsumenternas möjligheter att göra informerade val.
Europaparlamentet understryker att syftet med förordningen om närings- och hälsopåståenden är tydligt: att säkerställa att dessa påståenden vilar på vedertagna vetenskapliga belägg och är lätta att förstå för den genomsnittlige konsumenten. Trots dessa avsikter kvarstår utmaningar, då vilseledande påståenden fortfarande dyker upp vid försäljning av livsmedel, både på nätet och i fysiska butiker.
Europaparlamentet kräver uppdaterade och vetenskapligt grundade hälsopåståenden
I takt med att konsumenternas intresse för livsmedelsinformation växer blir behovet av korrekt och vetenskapligt grundad information om närings- och hälsovärden på etiketter och i marknadsföring allt mer påtagligt. Europaparlamentet har därför framfört krav på en regelbunden uppdatering av listan över godkända påståenden så att dessa kan hållas i linje med den ständigt utvecklande vetenskapen inom livsmedels- och näringsområdet.
Vidare betonas vikten av att hälsopåståenden anpassas till EUs hälsopolitik och prioriteringar. Parlamentet bekräftar också att kommissionen har rätt att neka godkännande av påståenden som riskerar att förmedla motstridiga eller förvirrande budskap till konsumenterna.
Betydelsen av näringsprofiler
Europaparlamentet understryker vikten av att kommissionen fastställer näringsprofiler för att reglera närings- och hälsopåståenden på livsmedel med höga halter av fett, socker och salt, något som enligt lag skulle ha gjorts redan 2009. Parlamentet beklagar den fortsatta förseningen och menar att tydliga tröskelvärden behövs för att undvika vilseledande marknadsföring, särskilt på produkter riktade mot barn. Utan dessa profiler riskeras konsumenters möjlighet att göra informerade val, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att investera i utbildning och ta fram åtgärder för att stödja hälsosammare kostvanor.
Konsumentbeteende och behovet av reglering
Europaparlamentet framhäver en oroande trend: konsumenter överkonsumerar livsmedel med hälsopåståenden, en företeelse som kallas “haloeffekten”. Denna effekt innebär att positiva påståenden kan leda till en överskattning av produktens näringsvärde, vilket i sin tur kan leda till ohälsosamma konsumtionsvanor. För att motverka detta föreslås minimi- och maximitrösklar för hälsopåståenden på etiketter, samt att konsumenter rådfrågar hälso- och sjukvårdspersonal innan de använder kosttillskott för att undvika risker för ätstörningar.
Parlamentet påpekar att informationsasymmetrin mellan producenter och konsumenter sannolikt kvarstår och efterlyser forskning om hur konsumenter tolkar hälsopåståenden.
Parlamentet uttrycker frustration över förseningen av översynen av förordning (EU) nr 1169/2011 och uppmanar kommissionen att införa en harmoniserad frontmärkning för näringsvärden i EU, baserad på vetenskapliga bevis, för att underlätta informerade och hälsosammare val.
Hälsopåståendens relevans och behovet av utvärdering
Europaparlamentet noterar att många hälsopåståenden på EU-marknaden handlar om näringsämnen som konsumenter redan får tillräckligt av, vilket ifrågasätter deras relevans och värde. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga EFSA ansvar till att även bedöma relevansen av dessa påståenden, utöver deras vetenskapliga grund.
Parlamentet föreslår att kommissionen utvärderar möjligheten att begränsa användningen av påståendet “utan tillsatt socker” på produkter med sötningsmedel eller höga halter av fritt socker för att förhindra vilseledande marknadsföring och hjälpa konsumenter att göra informerade val.
Dessutom stöder parlamentet förhandsrådgivning mellan tillverkare och EFSA för att klargöra förväntningarna vid ansökningar och säkerställa EFSAs oberoende respekteras. Detta kan effektivisera processen för godkännande av hälsopåståenden och skapa en mer transparent marknad.
Utmaningar med klassificering av växtbaserade ämnen inom EU
Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på harmonisering inom EU gällande klassificeringen av växtbaserade ämnen som livsmedel eller läkemedel. Inkonsekvensen leder till att samma växt kan klassas olika i medlemsstater, vilket försvårar förståelsen av produkternas användning och säkerhet för producenter, tillsynsmyndigheter och konsumenter.
Parlamentet påpekar även den bristande enhetligheten i förteckningar över växtbaserade ämnen i kosttillskott och deras hälsoeffekter, vilket kan skapa rättsliga och marknadsmässiga skillnader och öka risken för att farliga produkter når konsumenterna.
Krav på granskning av on-hold-påståenden och gemensam EU-förteckning
Parlamentet kritiserar att påståenden om växter i livsmedel som är under utvärdering fortfarande får användas, vilket kan vilseleda konsumenter att tro att de har granskats vetenskapligt. Europaparlamentet understryker vikten av att EFSA och kommissionen snabbt slutför sina granskningar och omedelbart avvisar negativt bedömda påståenden.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att utveckla en enad strategi för växtbaserade kosttillskott och skapa en gemensam EU-förteckning över toxiska eller skadliga ämnen. Detta skulle öka säkerheten och förtroendet hos konsumenterna samt stödja en rättvis och effektiv marknad för växtbaserade produkter.
Bättre efterlevnad av närings- och hälsopåståenden
Europaparlamentet uppmanar nu kommissionen att revidera sina riktlinjer för att effektivt hantera marknadsföringsstrategier som försöker kringgå reglerna för närings- och hälsopåståenden.
För att ytterligare stärka denna process föreslår parlamentet inrättandet av ett kunskapsnätverk. Detta nätverk skulle stödja den arbetsgrupp som ansvarar för att utvärdera dessa påståenden, vilket skulle möjliggöra ett effektivt utbyte av bästa praxis. Genom att minska skillnaderna i tolkning mellan medlemsstater och förbättra enhetligheten i genomförandet, kan man säkerställa att reglerna efterlevs på ett mer konsekvent sätt över hela EU.
Hälsopåståenden på nätet
Europaparlamentet betonar att förordningen om närings- och hälsopåståenden måste anpassas till den moderna digitala marknaden, där sociala medier har en central roll i marknadsföringen av livsmedel och kosttillskott. Den ökande förekomsten av vilseledande påståenden online väcker oro för att barn och unga, som är känsliga för hälsobudskap, kan påverkas negativt i sin hälsa.
För att stärka skyddet föreslår parlamentet att kommersiella meddelanden på sociala medier definieras tydligt. Man efterlyser också en gemensam EU-strategi för att minska barns och ungas exponering för reklam för ohälsosamma livsmedel.
Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att utveckla riktlinjer för övervakning och reglering av hälsopåståenden online. Medlemsstater och leverantörer av onlineplattformar bör få ökat ansvar under förordningen om digitala tjänster för att bekämpa olagligt innehåll och öka transparensen i reklamen. För att förbättra tillsynen föreslår parlamentet att en plattform inrättas för att utbyta bästa praxis mellan myndigheter i olika medlemsstater.
Källa: Europeiska unionens officiella tidning, (C/2024/5729), 17.10.2024, P9_TA(2024)0040, Genomföranderapport om förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2024 om genomförandet av förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (2023/2081(INI))
Vill du också få vårt nyhetsbrev?
Konsultera med CatchWell om kosttillskott och växtbaserade läkemedel...
- När du behöver rådgivning och utbildning
- När du tar in nya produkter i sortimentet
- När du ska utvärdera dokumentation
- När du är osäker på hur produkten klassificeras
- När du vill göra påståenden om produkten
- När du behöver säkerställa att märkningen är korrekt
- När du vill kontrollera att marknadsföringen är korrekt
- När du ska besvara skriverlser från myndigheter
