Publicerat 12 november 2020 av Senia Johansson
Har du Varit Källkritisk idag?
Checklista: Bli en bättre faktakollare på 5 minuter
Kan du lita på informationen? Den stora utmaningen i dag är inte att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Det lönar sig att förhålla sig kritiskt till all information som finns på internet. Men har du även kritiskt granskat informationen som finns på din egen webbplats?
När du publicerar information på nätet är det bra om du är tydlig med vem du är som står bakom webbplatsen. Glöm inte att ange källan/ referenser till de fakta du redovisar. Försök helt enkelt att skapa det webbinnehåll du själv skulle vilja ta del av när du granskar inlägg med en källkritisk blick. Om man är öppen mot sin publik så vet läsarna också hur de ska läsa en webbplats. En bra källa ger så mycket information som möjligt om sig och vilseleder inte sina läsare. Denna artikel presenterar en checklista på 5 punkter när du utvärderar en webbplats oavsett om webbplatsen är din egen eller någon annans.
Källkritik - Hur du undviker att bli lurad och att luras
Försök helt enkelt att skapa det webbinnehåll du själv skulle vilja ta del av när du granskar inlägg med en källkritisk blick.
Utvärdera webbplatsen
Innan du använder information från/ eller publicerar information på en webbplats bör du kolla dina källor. Besvara frågorna i följande checklista för att värdera källan och ta ställning till trovärdigheten.
1. Författare/ Avsändare: Vem har skrivit texten? Är hen expert inom sitt område?
Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida som berättar vem eller vilka som står bakom sajten alternativt texten? Finns det andra uppgifter om vem som är avsändare? Hur värderar du kunskaperna hos avsändaren? Hur påverkar det innehållet? Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse har det för hur du värderar innehållet?
Råd som riktar sig till medicin eller hälso- och sjukvård ska ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och författarens kompetens bör anges. Uppgifter om författaren kan även ges under en separat rubrik (t.ex. Information om webbplatsen, Advisory Board eller Editorial Board).
2. Aktuell: Är informationen aktuell och läsbar?
Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå för målgruppen? Är texterna välskrivna eller dåligt översatta? Stämmer angivna fakta? Hänvisas det till källor? Fungerar länkarna? Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Finns det något datum som visar när den uppdaterades senast?
På internet är det lätt att publicera i princip vad som helst. Då kan det vara svårt att veta vilken information som man kan lita på. Ett problem är att information på internet enkelt kan förändras. En text kan uppdateras, raderas, eller ersättas med ny text. Samtidigt innebär dessa snabba förändringsmöjligheter att en text kan bli mer aktuell, och felaktigheter kan korrigeras allt eftersom de upptäcks. Uppslagsverket Wikipedia är ett exempel på en sida som hela tiden uppdateras och förändras, och som helt och hållet baseras på bidrag från allmänheten.
På en tillförlitlig webbplats bör man tydligt ange tidpunkten för när uppgiften har publicerats och uppdaterats. Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. En medicinsk publikation som är över två år gammal är i många fall redan föråldrad.
"syftet med reklam och åsikter är sällan att förmedla information"
3. Vad är syftet med texten/ webbplatsen?
Vad är syftet med webbplatsen? Vill den informera? Presentera fakta? Propagera för en åsikt? Sälja något? Underhålla? Har den flera olika syften? Är sajten reklamfinansierad eller inte? Hur påverkas innehållet av vilken sorts webbplats det är? Beroende på vilket syfte som webbplatsen har kan det finnas olika regler som gäller angående vad man får påstå.
Texter kan ha många olika syften. Det huvudsakliga syftet med reklam och åsikter är sällan att förmedla information och därför kan de anses vara mindre tillförlitliga. Typiskt för humbugsprodukter är att man ger tomma löften om produktens egenskaper och effekter. Se därför till att de påståenden som görs om dina produkter är gjorda på vetenskaplig fakta och följer gällande lagstiftning.
"Sponsrad information fokuserar i allmänhet på att beskriva en behandling eller en produkt"
4. Sponsring: Vem finansierar webbplatsen?
På webbplatsen ska det framgå om eventuellt utomstående stöd (en kommersiell eller icke-kommersiell organisation). Uppgifterna kan finnas i ett separat avsnitt (t.ex. Information om webbplatsen, användningsvillkor eller ”About this site”). Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid finansieringen av en webbplats. Sponsrad information fokuserar i allmänhet på att beskriva en behandling eller en produkt/ ingredienser.
Webbplatsens adress ger en hänvisning om webbplatsens ägare och ursprung. En svenskspråkig webbplats med ändelsen .se kan ha såväl en offentlig som privat instans bakom sig. På engelskspråkiga webbplatser hänvisar ändelsen .gov till en myndighet, ändelsen .edu till en utbildningsorganisation, ändelsen .org till en icke-kommersiell organisation och ändelsen .com till en kommersiell informationsproducent.
5. Evidens: Anger man vad informationen bygger på i anslutning till texten? Är referenserna lätta att spåra?
Informationen kan basera sig på erfarenhet eller forskning. Information som baserar sig på forskning anses vara det mest tillförlitliga underlaget. Alla påståenden man gör om en produkt ska basera sig på objektiv bevisning. Starkt bevisvärde kan vara resultat som erhålls vid kliniska studier medan en enskild experts åsikt utan omnämnande av källa är ett svagt bevisunderlag. Fallbeskrivningars bevisning ligger mellan åsikter och kliniska studier.
Är materialet vinklat på något sätt, till exempel för att få något att verka bättre eller sämre? Kan du få informationen från flera andra oberoende ställen? Överensstämmer faktauppgifterna mellan olika källor? Känns informationen trovärdigt? Är informationen i enlighet med gällande lagstiftning? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?
Vilka andra webbplatser eller webbsidor länkar till webbplatsen? Hur hittade du sidan? Kom du dit via en källa du litar på? Det är lätt att göra en till utseendet proffsig sajt utan att innehållet ligger på samma nivå. Tänk på att alltid göra din källkritiska bedömning efter innehållet, inte efter utseendet.
Är det en förstahandskälla eller bygger den vidare på någon annan källa? Har upphovspersonen till den här källan valt bort något? När du använder förstahandskällor kommer du nära historien, utan annan har valt ut, ändrat eller dragit slutsatser om vad som ska berättas eller förklaras.
Som stöd för uppgifterna som presenteras på webbplatsen kan vara referenser till den informationskälla, till exempel en forskningsrapport, vars resultat informationen grundar sig på. I referensuppgifterna ska nämnas minst namnet på informationskällan eller undersökningen och var den har publicerats. Det ska vara möjligt att söka reda på referensen utifrån referensuppgiften.
Om du svarar nej eller är osäker på många av svaren kan det betyda att källan är/ eller kan uppfattas som opålitlig och inte ger en trovärdig information.
Källor: MSB, Internetstiftelsen, Krisinformation, fimea
Frigör din tid till annat
Är din nästa produkt ett säkert kort?
Satsa på rätt produkt. Med experttjänsten “Potential” får du svar på i ett tidigt skede om det finns några regulatoriska hinder för din nya produkt.
