Publicerat 21 april 2022 av Senia Johansson
7 tips - hur du identifierar god vetenskap
När du läser vetenskapliga referenser
Bara för att en artikel citerar en vetenskaplig studie, betyder det inte nödvändigtvis att vetenskapen håller hög kvalitet. Vetenskapliga publikationer kan verka skrämmande att läsa, med sitt specifika och tekniska språk, men vi kan träna oss på att upptäcka opålitliga studier. Här är sju saker att leta efter för att upptäcka god vetenskap.
Bevisvärdet på det vetenskapliga underlaget (från stark till svag)
Systematisk review / Meta-analyser
Samla och sammanfatta alla relevanta studier om ett visst ämne, vilket minskar risken för partiskhet. Detta är det starkaste vetenskapliga underlaget.
Interventionsstudie
Interventionsstudier kallas ibland kliniska prövningar eller experimentella studier. Till exempel, i en randomiserad kontrollerad studie delas studiedeltagarna upp i två slumpmässiga grupper. En grupp utsätts för en behandling (intervention). Den andra gruppen är inte exponerade (kontroll). Dessa studier kan bevisa orsakssamband, men kom ihåg att inte generalisera för mycket.
Observationsstudie
Dessa studier används för att identifiera korrelationer och utveckla hypoteser för vidare testning, de kan inte bevisa orsak och verkan.
Laboratoriestudier
Kom ihåg att även om resultat från djur- eller cellstudier kan ge en indikation på sannolika effekter, kan de inte appliceras direkt på oss.
- Människor kan inte jämföras med möss
- Isolerade celler i ett laboratorium beter sig annorlunda än celler i vår kropp
Urval
Hur stor var studien?
Ju fler personer som deltar i en studie, desto mer tillförlitligt och representativt blir resultatet för befolkningen
Är studiepopulationen generaliserbar?
Om en studie endast utförs på en specifik grupp människor (till exempel medelålders kvinnor som lider av diabetes) är studien kanske inte tillämplig på den bredare befolkningen
Hur valdes studiepopulationen?
Slumpmässigt urval motverkar partiskhet. Med denna metod har alla i en population lika chanser att bli utvalda, vilket säkerställer att resultatet blir generaliserbar
Varaktighet
Hur länge varade studien?
Korttidsstudier är inte alltid representativa för de långsiktiga effekterna. Längre studier kommer att ge mer realistisk data.
Störfaktorer
Har studien justerats för potentiella störfaktorer?
Resultatet av studien kan påverkas av dolda faktorer som forskarna inte förutsåg. Därför kan effekten av studien komma att tillskrivas fel faktorer/orsaker.
Kontrollgrupp
Hade studien en kontrollgrupp?
Idén med kontrollerade kliniska prövningar är att man skall jämföra en kontrollgrupp som inte får behandlingen med en grupp som faktiskt får den (interventionsgrupp). Utan en kontrollgrupp kan vi inte säga vad som orsakade effekten.
Korrelation är inte samma sak som orsakssamband
Finns det ett orsakssamband?
Bara för att det finns ett samband mellan två studievariabler betyder det inte att den ena orsakas av den andra. Tänk efter två gånger när du ser stora rubriker som säger att att “morötter orsakar cancer hos rökare”. Det är mer troligt att det är rökningen som kan orsaka cancer.
Källor till potentiell partiskhet
Finns den någon partiskhet?
Data som samlas in via självrapporter, till exempel genom frågeformulär, kan medföra partiskhet. Människor tenderar att under-/överrapportera eller helt enkelt glömma.
Läs avsnittet “conflict of interest” i slutet av artikeln för att bedöma om det fanns någon potentiell partiskhet.
Snabbguide
Frigör din tid till annat
Är din nästa produkt ett säkert kort?
Satsa på rätt produkt. Med experttjänsten “Potential” får du svar på i ett tidigt skede om det finns några regulatoriska hinder för din nya produkt.
Exklusivt på Kunskapsbanken
CatchWell Informed är din egen kunskapsportal. I Kunskapsbanken har vi samlat information, kunskap och inspiration som hjälper dig att följa reglerna och att göra rätt från början. Logga in och se våra informationsfilmer, ta del av våra vägledningar, läs svaren på vanliga frågor, fördjupa din kunskap i din egen takt, när det passar dig.
